Normaliseringsprocessen.

Här beskriver vi hur normaliseringsprocessen kan se ut när en man slår en kvinna, eftersom det oftast är i de sammanhangen som ordet används. Men samma process kan såklart finnas i relationen till en taskig kompis, till någon vuxen som gör dig illa eller mellan tjejer som är ihop med varandra. I huvudsak handlar det om att isolera någon och få henne att känna sig värdelös. Att ”normalisera” våld och övergrepp och göra dem till vardag.

Låt oss se ett förhållande som en fotbollsplan. I början av förhållandet har mannen och kvinnan varsin planhalva. I ett sunt förhållande respekterar man varandra och spelar tillsammans fram och tillbaka över planhalvorna.

Men i vissa förhållanden nöjer sig inte mannen med sin planhalva. Han vill ha full kontroll över sitt hem och sin flickvän. Därför tar han över mer och mer av kvinnans planhalva tills bara en liten, liten ruta återstår i ett hörn. I denna lilla ruta ryms det självförtroende, den självrespekt och den självkänsla som kvinnan har kvar.
Processen inleds ofta med att mannen talar om för kvinnan hur mycket han tycker om henne och hur viktigt det är för honom att de är tillsammans, bara de två. Kvinnan blir ofta smickrad av uppvaktningen och hon vill ju också att de ska vara tillsammans, bara de två. Så kvinnan börjar avstå från att träffa sina vänner och sin familj.

Processen fortsätter ofta med att mannen börjar komma och hämta sin fru/flickvän så fort hon har varit hemifrån på någon aktivitet. Ofta kommer han och hämtar henne från jobbet. Detta kan uppfattas som att mannen bryr sig om henne och det är inte ovanligt att andra fäller kommentarer som: Du är allt bra lycklig som har en så omtänksam och snäll man!

Det är precis så som kvinnan fortfarande uppfattar mannen. Men detta är början till en isolering som han har kontrollen över.

Efter ett tag har det gått så långt att kvinnan inte har några vänner kvar och knappt någon kontakt med sin familj. Mannen börjar kontrollera hennes telefonsamtal och hon får inte gå ut när hon vill. Allt vad kvinnan gör, gör hon för att vara mannen till lags och för att inte reta upp honom/göra honom arg. All hennes kraft och energi går åt till att anpassa sig så att han inte ska bli irriterad på henne.

Det är nu slagen börjar komma, om de inte redan kommit.

När första slaget kommer skyller han ofta på missförstånd. Kvinnan chockas, mannen ångrar sig och lovar att det aldrig mer ska ske. Kvinnan förlåter honom. I detta skede anser hon ofta fortfarande att det är mannens fel. När första slaget väl har kommit brukar de fortsätta. Och snart dröjer det allt kortare tid mellan slagen.
Till bilden hör ofta att mannen börjar vara elak på andra sätt. Han säger att hon är ful, dum i huvudet, inte kan laga ordentlig mat, är en dålig mamma, aldrig kommer att klara att plugga eller jobba… Han kan komma hem och bli ursinnig över att inte få den mat han vill ha, och kanske tvinga kvinnan att laga denna mat. När den sedan är färdig vägrar han att äta den. Mannen använder ofta barnen, om de har några, för att få kvinnan att känna skuld.

Mannen växlar mellan värme och våld vilket gör att kvinnan inte släpper hoppet om att han ska ändra sig till det bättre. Ena dagen är han kärleksfull, andra dagen slår han.

I takt med att isoleringen ökar blir mannen den enda person kvinnan har kvar. Den bild han säger att han har av henne blir den bild hon får av sig själv.

Misshandeln blir värre och sker oftare. Ofta slutar den med samlag, som egentligen är en våldtäkt. Kvinnan går med på det för då blir han lugn. Mannens kontroll över kvinnan är total. Kvar, på en pytteliten del av sin planhalva, är en kvinna helt utan självförtroende. Hon är mycket trött, helt psykiskt utmattad.

Kanske finns det familj och vänner kvar som undrar varför hon inte bara lämnar honom. Men när normaliseringsprocessen har gått så här långt är det inte så lätt. Ofta tror kvinnan på det mannen säger; att hon är ful, värdelös och inte förtjänar något bättre än det han erbjuder.

Känner du någon som har det som i berättelsen ovan, eller har du det så själv? Vänd dig till en tjejjour eller kvinnojour. På kvinnojourerna finns ofta skyddade boenden.  

Författare: Tjejjouren Miranda