Idag så kommer vi att finnas på Bläck is Back mässan i Hagfors.
Om du är en ung tjej, eller känner en ung tjej så tycker jag att du ska komma och se vad vi kommer göra under hösten.
lördag 5 november 2011
fredag 14 oktober 2011
Kontaktinformation!
Alla ni unga tjejer från hela Sverige kan kontakta oss om ni vill prata. Om ni är ledsna, glada, nervösa, rädda, förväntasfulla eller oroliga spelar ingen roll. Ni kan vända er till oss med precis vad som helst som är viktigt för er.
Om ni har frågor om någonting så kan ni också vända er till oss. Vi kommer inte tycka att din fråga är dum, vi har själva varit i den åldern som du är i och vi vet hur det känns.
Dessutom så kan du vara helt anonym och vi har tystnadsplikt. Det innebär att vi inte kommer berätta för någon att du tagit kontakt med oss eller vad du har pratat om. Vi kommer inte att kontakta dina föräldrar.
Mail: reagera@live.com
Telefon: 073 848 94 94
Du kan både ringa eller smsa med oss.
Om ni har frågor om någonting så kan ni också vända er till oss. Vi kommer inte tycka att din fråga är dum, vi har själva varit i den åldern som du är i och vi vet hur det känns.
Dessutom så kan du vara helt anonym och vi har tystnadsplikt. Det innebär att vi inte kommer berätta för någon att du tagit kontakt med oss eller vad du har pratat om. Vi kommer inte att kontakta dina föräldrar.
Mail: reagera@live.com
Telefon: 073 848 94 94
Du kan både ringa eller smsa med oss.
Tjejhistoria
Visste du att män hade rätt att slå sina fruar på 1800-talet? Att kvinnor blev omyndiga så fort de gifte sig? Att det inte satt en enda kvinna i regeringen 
förrän 1947?
Kolla in vår tjejhistoria:
1845 Kvinnor har rätt att ärva lika mycket som män, när någon dött.
1846 Kvinnor får syssla med hantverk och handel.
1858 Ogifta kvinnor kan bli myndiga när de fyller 25 år. Gifter de sig blir de däremot omyndiga igen.
1864 Män har inte längre rätt att slå sina fruar.
1873 Kvinnor får ta examen, men inte när det gäller högre studier.
1884 Ogifta kvinnor blir myndiga när de fyller 21, alltså samma ålder som män.
1901 Kvinnor får vara lediga i 4 veckor när de fött barn (men de får ingen lön under tiden).
1912 Kvinnodagen firades för första gången i Sverige.
1921 Kvinnor får allmän rösträtt. Nu blir även gifta kvinnor myndiga när de fyller 21.
1922 De fem första kvinnorna kommer in i riksdagen.
1927 Statliga läroverk (skolor) öppnas för flickor.
1935 Kvinnor får samma rätt till folkpension som män.
1938 Det blir tillåtet med preventivmedel.
1939 Kvinnor kan inte längre sparkas från sina jobb på grund av att de blivit gravida eller gift sig.
1947 Karin Kock blir den första kvinnan i regeringen. Kvinnor som är anställda av staten får rätt till lika mycket lön som männen. Barnbidraget införs.
1951 Kvinnor får behålla sitt svenska medborgarskap även om de gifter sig med män som är utländska medborgare.
1955 Arbetande kvinnor får tre månaders betald ledighet när de fött barn.
1958 Kvinnor får rätt att bli präster.
1964 P-pillret börjar användas i Sverige.
1968 Kvinnoföreningen ”Grupp 8” bildas och börjar skriva tidningen ”Kvinnobulletinen”.
1970 Barnomsorgen byggs ut på allvar med dagis och fritis. Samtidigt börjar skolorna att jobba aktivt med jämställdhet.
1972 Det blir möjligt att ansöka om att få byta kön.
1975 FN:s kvinnoår. En ny abortlag införs; kvinnor får själva bestämma om de ska göra abort fram till den 18:de veckan. De första kvinnojourerna startar.
1979 Småbarnsföräldrar får rätt till sex timmars arbetsdag. Och homosexualitet klassas inte längre som sjukdom.
1980 Den statliga myndigheten Jämställdhetsombudsmannen (JämO) skapas och jämställdhetslagen stiftas. Dessutom införs en lag mot könsdiskriminering i arbetslivet och en ny lag om tronföljd: nu kan även döttrar kan ärva tronen.
1982 All kvinnomisshandel blir brottslig, oavsett vart den utövas. Porr på offentliga platser förbjuds. En ny namnlag införs; kvinnan och mannen får välja mellan bådas efternamn när de gifter sig.
1983 Kvinnor kan söka alla yrken, även inom försvaret.
1987 En ny särskild lag om sambors gemensamma hem stiftas. Den heter sambolagen.
1995 Nyblivna pappor får en särskild pappamånad då de har rätt att vara lediga. Månaden kan inte överlåtas till mamman. Homosexuella kan ingå partnerskap.
1996 Den första tjejjouren startar!
1997 Första kvinnliga biskopen tillträder.
1998 Lag om våld mot kvinnor stiftas. Könsstympning av kvinnor förbjuds.
1999 Köp av sexuella tjänster förbjuds.
2009 Samkönade par får ingå äktenskap.
Tjejjouren.se
förrän 1947?Kolla in vår tjejhistoria:
1845 Kvinnor har rätt att ärva lika mycket som män, när någon dött.
1846 Kvinnor får syssla med hantverk och handel.
1858 Ogifta kvinnor kan bli myndiga när de fyller 25 år. Gifter de sig blir de däremot omyndiga igen.
1864 Män har inte längre rätt att slå sina fruar.
1873 Kvinnor får ta examen, men inte när det gäller högre studier.
1884 Ogifta kvinnor blir myndiga när de fyller 21, alltså samma ålder som män.
1901 Kvinnor får vara lediga i 4 veckor när de fött barn (men de får ingen lön under tiden).
1912 Kvinnodagen firades för första gången i Sverige.
1921 Kvinnor får allmän rösträtt. Nu blir även gifta kvinnor myndiga när de fyller 21.
1922 De fem första kvinnorna kommer in i riksdagen.
1927 Statliga läroverk (skolor) öppnas för flickor.
1935 Kvinnor får samma rätt till folkpension som män.
1938 Det blir tillåtet med preventivmedel.
1939 Kvinnor kan inte längre sparkas från sina jobb på grund av att de blivit gravida eller gift sig.
1947 Karin Kock blir den första kvinnan i regeringen. Kvinnor som är anställda av staten får rätt till lika mycket lön som männen. Barnbidraget införs.
1951 Kvinnor får behålla sitt svenska medborgarskap även om de gifter sig med män som är utländska medborgare.
1955 Arbetande kvinnor får tre månaders betald ledighet när de fött barn.
1958 Kvinnor får rätt att bli präster.
1964 P-pillret börjar användas i Sverige.
1968 Kvinnoföreningen ”Grupp 8” bildas och börjar skriva tidningen ”Kvinnobulletinen”.
1970 Barnomsorgen byggs ut på allvar med dagis och fritis. Samtidigt börjar skolorna att jobba aktivt med jämställdhet.
1972 Det blir möjligt att ansöka om att få byta kön.
1975 FN:s kvinnoår. En ny abortlag införs; kvinnor får själva bestämma om de ska göra abort fram till den 18:de veckan. De första kvinnojourerna startar.
1979 Småbarnsföräldrar får rätt till sex timmars arbetsdag. Och homosexualitet klassas inte längre som sjukdom.
1980 Den statliga myndigheten Jämställdhetsombudsmannen (JämO) skapas och jämställdhetslagen stiftas. Dessutom införs en lag mot könsdiskriminering i arbetslivet och en ny lag om tronföljd: nu kan även döttrar kan ärva tronen.
1982 All kvinnomisshandel blir brottslig, oavsett vart den utövas. Porr på offentliga platser förbjuds. En ny namnlag införs; kvinnan och mannen får välja mellan bådas efternamn när de gifter sig.
1983 Kvinnor kan söka alla yrken, även inom försvaret.
1987 En ny särskild lag om sambors gemensamma hem stiftas. Den heter sambolagen.
1995 Nyblivna pappor får en särskild pappamånad då de har rätt att vara lediga. Månaden kan inte överlåtas till mamman. Homosexuella kan ingå partnerskap.
1996 Den första tjejjouren startar!
1997 Första kvinnliga biskopen tillträder.
1998 Lag om våld mot kvinnor stiftas. Könsstympning av kvinnor förbjuds.
1999 Köp av sexuella tjänster förbjuds.
2009 Samkönade par får ingå äktenskap.
Tjejjouren.se
Mens
Innehåll
En del tycker att det känns jobbigt, kanske har ingen av kompisarna fått mens ännu och det är svårt att veta vilket mensskydd man ska använda. Andra längtar till sin första mens. Det kan kännas som att ”alla andra” fått mens och när man väl får den själv är det en lättnad.
Mensen kommer vid olika åldrar för olika personer. De flesta får sin mens i 12-13-årsåldern medan andra får den så tidigt som vid 9-10 års ålder. En del får inte sin första mens förrän de är 16-17 år gamla.
Själva blodet är ofta lite slemmigt och mot slutet av mensen kan det bli levrigt och brunt. Det kommer från livmodern, rinner genom slidan och ut genom slidmynningen.
I början kan mensen vara väldigt oregelbunden. Men det brukar rätta till sig efter ett tag. Till sist får de flesta en jämn menscykel.
Om du blir gravid försvinner oftast mensen. Men mensen kan även försvinna av andra anledningar till exempel vid stora miljöombyten, stress, om du mår dåligt, tränar hårt, bantar, har ätstörningar eller någon annan sjukdom.
Är mensen väldigt oregelbunden kan det vara bra att kontakta exempelvis en ungdomsmottagning och göra en undersökning.
Många känner sig arga, lättirriterade, eller ledsna precis innan de ska får mens. Du kan även få ont i huvudet, bli mer sötsugen och få finnar. PMS-besvären går att lindra genom att röra på sig eller göra avslappningsövningar, sova ordentligt och försöka ta det extra lugnt och inte stressa under dagarna innan mensen.
Om du mår riktigt dåligt, kontakta vårdcentralen. En del tjejer blir så deppiga innan mensen att de kan behöva medicinsk hjälp.
När du har ägglossning skapas två centimeter stora äggblåsor i äggstocken, som sedan spricker och skjutsar iväg ägget mot livmodern. Men hos tjejer med PCOS ligger ett pärlband av sådana äggblåsor i kanten av äggstocken, helt i ”onödan”.
Det vanligaste tecknet på att en tjej har PCOS är att hon inte får någon mens eller att den kommer väldigt sällan. Därför har tjejer med PCOS svårt att bli gravida utan medicinsk hjälp.
Tjejjouren.se
- När kommer mensen?
- Hur mycket blod kommer?
- Varför blöder jag?
- Vilka mensskydd finns det?
- Menscykeln
- Besvär innan mensen - PMS
- Mensvärk
- Ingen mens?
När kommer mensen?
Oftast börjar puberteten ungefär två år innan man får sin första mens. Första mensen kan komma som en överraskning. Plötsligt är det blod i trosan. Kanske du redan haft flytningar i några månader? Läs mer om vad de beror på här.En del tycker att det känns jobbigt, kanske har ingen av kompisarna fått mens ännu och det är svårt att veta vilket mensskydd man ska använda. Andra längtar till sin första mens. Det kan kännas som att ”alla andra” fått mens och när man väl får den själv är det en lättnad.
Mensen kommer vid olika åldrar för olika personer. De flesta får sin mens i 12-13-årsåldern medan andra får den så tidigt som vid 9-10 års ålder. En del får inte sin första mens förrän de är 16-17 år gamla.
Hur mycket blod kommer?
Hur mycket man blöder och hur många dagar mensen pågår kan vara olika. Det är egentligen inte så mycket blod som kommer eftersom det blandas ut med kroppsvätskor. En del blöder i över en vecka och andra i bara några dagar. Tjejer som äter p-piller blöder oftast lite mindre medan de som har spiral ofta blöder mer.Varför blöder jag?
Orsaken till att du blöder är att livmodern stöter ut sin slemhinna och skapar en ny. Slemhinnan måste vara färsk för att ett befruktat ägg ska trivas där. Därför byts den ut varje månad och det är det som kallas för mens.Själva blodet är ofta lite slemmigt och mot slutet av mensen kan det bli levrigt och brunt. Det kommer från livmodern, rinner genom slidan och ut genom slidmynningen.
Vilka mensskydd finns det?
Bindor (tunna blöjor som läggs i trosan) och tamponger (en ”propp” av bomull som du för upp i slidan och som suger åt sig mensblodet) går att köpa i vilken affär som helst. Nu för tiden finns det också menskoppar. Det är helt enkelt en kopp i plast som du för upp i slidan och som fångar upp blodet. Prova dig fram!Menscykeln
Menscykel (eller menstruationscykel) kallas den tiden som går från mensens första dag tills dagen innan nästa mens. För det flesta är cykeln 21–35 dagar lång. I mitten av menscykeln släpper någon av de två äggstockckarna ett ägg. Det är då du kan bli gravid. Om ägget inte befruktas däremot, stöts det ut tillsammans med livmoderns slemhinna. Sen börjar allt om igen.I början kan mensen vara väldigt oregelbunden. Men det brukar rätta till sig efter ett tag. Till sist får de flesta en jämn menscykel.
Om du blir gravid försvinner oftast mensen. Men mensen kan även försvinna av andra anledningar till exempel vid stora miljöombyten, stress, om du mår dåligt, tränar hårt, bantar, har ätstörningar eller någon annan sjukdom.
Är mensen väldigt oregelbunden kan det vara bra att kontakta exempelvis en ungdomsmottagning och göra en undersökning.
Mensvärk
En del har väldigt ont när de har mens. Det är bra att röra sig då, även fast smärtan gör att det tar emot. Ett annat tips är att hålla det värkande området varmt genom att ligga i ett varmt bad eller använda en värmedyna. Är smärtan helt outhärdlig bör du vända dig till en läkare. Det finns flera smärtstillande läkemedel som hjälper.Besvär innan mensen - PMS
Ungefär en vecka innan mensen och fram tills att den kommer ökar mängden vätska i kroppen. Därför får många svullna och ömma bröst och känner sig svullna i kroppen. Det kallas för premenstruellt syndrom (PMS) och har med hormonbalansen att göra.Många känner sig arga, lättirriterade, eller ledsna precis innan de ska får mens. Du kan även få ont i huvudet, bli mer sötsugen och få finnar. PMS-besvären går att lindra genom att röra på sig eller göra avslappningsövningar, sova ordentligt och försöka ta det extra lugnt och inte stressa under dagarna innan mensen.
Om du mår riktigt dåligt, kontakta vårdcentralen. En del tjejer blir så deppiga innan mensen att de kan behöva medicinsk hjälp.
Ingen mens?
Kommer din mens väldigt sällan eller har du aldrig fått mens trots att du börjar närma dig 20-årsåldern? Då kan det hända att du har drabbats av PCOS. Det är ett ärftligt syndrom så om någon i din familj har det är risken extra stor.När du har ägglossning skapas två centimeter stora äggblåsor i äggstocken, som sedan spricker och skjutsar iväg ägget mot livmodern. Men hos tjejer med PCOS ligger ett pärlband av sådana äggblåsor i kanten av äggstocken, helt i ”onödan”.
Det vanligaste tecknet på att en tjej har PCOS är att hon inte får någon mens eller att den kommer väldigt sällan. Därför har tjejer med PCOS svårt att bli gravida utan medicinsk hjälp.
Tjejjouren.se
Misshandel
Ett knytnävslag, rakt i magen. En cigarett som släcks mot din arm. Hårda nyp som lämnar märken på dina blygdläppar. Eller elaka ord från din sambo, varje dag. Ordet misshandel brukar delas upp i två delar, fysisk och psykisk.
Innehåll
Den tuffa behandlingen påverkar ju din självkänsla och får dig att må dåligt. Efter ett tag kan du bli deprimerad och börja känna dig värdelös. Det går till och med att kalla för känslomässig tortyr. I en del relationer börjar misshandeln med att vara psykisk för att sen gå över till att bli mer fysisk.
Det kan ju räcka med att någon med flit öppnar en påse nötter, trots att du är jätteallergisk. Eller om du är blind och någon möblerar om hemma hos dig. Det kan faktiskt leda till att du hamnar i fara, eftersom du plötsligt inte hittar i ditt eget hem.
Misshandel kan vara att lägga någons medicin där hon inte hittar den, klä någon i för kalla kläder som inte kan klä sig själv eller till och med låta någon annan förgripa sig sexuellt på sin funktionsnedsatta partner. Alla de här exemplen har tyvärr hänt i verkligheten. För mer information om misshandel mot funktionsnedsatta, gå in på sidan Dubbelt utsatt.
När det gäller misshandel i heterosexuella relationer är det oftast män som är förövare. Men våld i lesbiska relationer är ungefär lika vanligt.
Oftast tar det ett tag innan misshandeln startar, det är inte det första som händer i ett förhållande. Några tydliga varningssignaler brukar vara att förövaren är svartsjuk och kontrollerande. Ofta börjar misshandeln med att vara psykisk. Han eller hon försöker förändra dig och bryta ner din självkänsla.
Ofta är den som misshandlar väldigt kärleksfull i ena stunden, men aggressiv i nästa stund. Efter ett tag går den psykiska misshandeln över till att bli mer fysisk och till sist behöver den som misshandlar bara ge dig en blick för att du ska bli rädd och försöka lyda honom eller henne.
När våldet blir vardag och känns helt ”normalt” brukar det kallas för normaliseringsprocess. Läs mer om normaliseringsprocessen här.
Det är inte lätt att lämna någon som misshandlar. Kanske står familj och vänner runt omkring dig och skakar på huvudet åt att du inte tar tag i situationen och sticker. Men många tjejer som misshandlas av sin partner älskar honom eller henne och hoppas att våldet ska sluta.
Kanske har vänner, bekanta och familj ”gett upp” och du känner dig för ensam och svag för att göra slut? Eller är du så rädd för din partner att du helt enkelt inte vågar?
Det är aldrig ditt fel när din partner slår, oavsett om du stannar kvar i förhållandet frivilligt. Och det är aldrig för sent att göra slut. Det finns kvinnojourer på många ställen i landet med skyddade boenden där du kan gömma dig om du känner dig rätt. Tjejjourerna finns också för att ge dig stöd eller hjälpa till med att göra polisanmälan när det är dags.
Många låter bli att anmäla när de utsatts för misshandel. Den där örfilen i badrummet eller stryptaget i sängen kanske inte kändes som ett brott utan snarare som vardag? Men ingen förtjänar att utsättas för misshandel.
Oavsett hur du själv betett dig, om du känner gärningsmannen eller lät bli att försvara dig är misshandel en allvarlig och olaglig kränkning. Om det känns jobbigt att polisanmäla händelsen kan det vara bra att ta hjälp av någon annan. Vi på tjejjourerna hjälper dig gärna med sådana saker.
Tjejjouren.se
Innehåll
- Fysisk misshandel
- Psykisk misshandel
- Vem misshandlar?
- "Osynlig" misshandel
- Misshandlad av din partner?
- Vad säger lagen?
Fysisk misshandel
Till fysisk misshandel räknas allt som skadar din kropp på något sätt. Det kan handla om att ifrån att någon låter dig dricka något giftigt utan att tala om det, till att någon sparkar och slår dig. Allt som gör dig fysiskt illa och som är orsakat av någon annan kan betraktas som fysisk misshandel.Psykisk misshandel
Att psykiskt misshandla någon är oftast en längre process. När en partner eller någon annan anhörig sätter i system att kränka, kontrollera och förödmjuka dig, kan det efter ett tag klassas som psykisk misshandel. Det kan handla om att håna dig inför andra, anklaga dig för olika saker eller utnyttja sånt som du sagt i förtroende och hota med att berätta det för andra.Den tuffa behandlingen påverkar ju din självkänsla och får dig att må dåligt. Efter ett tag kan du bli deprimerad och börja känna dig värdelös. Det går till och med att kalla för känslomässig tortyr. I en del relationer börjar misshandeln med att vara psykisk för att sen gå över till att bli mer fysisk.
Vem misshandlar?
Tyvärr händer det att föräldrar slår sina barn, att kompisar slår varandra, att tjejer blir överfallna och misshandlade på gatan och att konflikter på krogen urartar i misshandel. Allt det räknas som misshandel och är olagligt, oavsett vem som gjorde det och varför. Tyvärr är det allra vanligast att tjejer blir misshandlade hemma, av sin partner."Osynlig" misshandel
Tjejer som har olika typer av funktionsnedsättningar kan vara extra utsatta i relationer där parnern misshandlar. Misshandel kan verka nästan osynlig och vara svår att peka ut.Det kan ju räcka med att någon med flit öppnar en påse nötter, trots att du är jätteallergisk. Eller om du är blind och någon möblerar om hemma hos dig. Det kan faktiskt leda till att du hamnar i fara, eftersom du plötsligt inte hittar i ditt eget hem.
Misshandel kan vara att lägga någons medicin där hon inte hittar den, klä någon i för kalla kläder som inte kan klä sig själv eller till och med låta någon annan förgripa sig sexuellt på sin funktionsnedsatta partner. Alla de här exemplen har tyvärr hänt i verkligheten. För mer information om misshandel mot funktionsnedsatta, gå in på sidan Dubbelt utsatt.
Misshandlad av din partner?
Tyvärr misshandlas tjejer och kvinnor varje dag av sina partners. Det ser likadant ut i storstaden som på landet, bland fattiga och rika och oavsett vilken del av världen man kommer ifrån.När det gäller misshandel i heterosexuella relationer är det oftast män som är förövare. Men våld i lesbiska relationer är ungefär lika vanligt.
Oftast tar det ett tag innan misshandeln startar, det är inte det första som händer i ett förhållande. Några tydliga varningssignaler brukar vara att förövaren är svartsjuk och kontrollerande. Ofta börjar misshandeln med att vara psykisk. Han eller hon försöker förändra dig och bryta ner din självkänsla.
Ofta är den som misshandlar väldigt kärleksfull i ena stunden, men aggressiv i nästa stund. Efter ett tag går den psykiska misshandeln över till att bli mer fysisk och till sist behöver den som misshandlar bara ge dig en blick för att du ska bli rädd och försöka lyda honom eller henne.
När våldet blir vardag och känns helt ”normalt” brukar det kallas för normaliseringsprocess. Läs mer om normaliseringsprocessen här.
Det är inte lätt att lämna någon som misshandlar. Kanske står familj och vänner runt omkring dig och skakar på huvudet åt att du inte tar tag i situationen och sticker. Men många tjejer som misshandlas av sin partner älskar honom eller henne och hoppas att våldet ska sluta.
Kanske har vänner, bekanta och familj ”gett upp” och du känner dig för ensam och svag för att göra slut? Eller är du så rädd för din partner att du helt enkelt inte vågar?
Det är aldrig ditt fel när din partner slår, oavsett om du stannar kvar i förhållandet frivilligt. Och det är aldrig för sent att göra slut. Det finns kvinnojourer på många ställen i landet med skyddade boenden där du kan gömma dig om du känner dig rätt. Tjejjourerna finns också för att ge dig stöd eller hjälpa till med att göra polisanmälan när det är dags.
Vad säger lagen?
Misshandel är ett allvarligt brott oavsett vem som utsätter dig för det. Beroende på hur misshandeln gick till klassas den som ringa, grov eller mycket grov misshandel. Det kan också klassas som kvinnofridskränkning, psykisk misshandel eller våldtäkt, om misshandeln varit av sexuell sort. Gärningsmännen är oftast män. Men allt fler unga tjejer polisanmäls också för misshandel.Många låter bli att anmäla när de utsatts för misshandel. Den där örfilen i badrummet eller stryptaget i sängen kanske inte kändes som ett brott utan snarare som vardag? Men ingen förtjänar att utsättas för misshandel.
Oavsett hur du själv betett dig, om du känner gärningsmannen eller lät bli att försvara dig är misshandel en allvarlig och olaglig kränkning. Om det känns jobbigt att polisanmäla händelsen kan det vara bra att ta hjälp av någon annan. Vi på tjejjourerna hjälper dig gärna med sådana saker.
Tjejjouren.se
Normaliseringsprocessen.
Här beskriver vi hur normaliseringsprocessen kan se ut när en man slår en kvinna, eftersom det oftast är i de sammanhangen som ordet används. Men samma process kan såklart finnas i relationen till en taskig kompis, till någon vuxen som gör dig illa eller mellan tjejer som är ihop med varandra. I huvudsak handlar det om att isolera någon och få henne att känna sig värdelös. Att ”normalisera” våld och övergrepp och göra dem till vardag.
Låt oss se ett förhållande som en fotbollsplan. I början av förhållandet har mannen och kvinnan varsin planhalva. I ett sunt förhållande respekterar man varandra och spelar tillsammans fram och tillbaka över planhalvorna.
Men i vissa förhållanden nöjer sig inte mannen med sin planhalva. Han vill ha full kontroll över sitt hem och sin flickvän. Därför tar han över mer och mer av kvinnans planhalva tills bara en liten, liten ruta återstår i ett hörn. I denna lilla ruta ryms det självförtroende, den självrespekt och den självkänsla som kvinnan har kvar.
Processen inleds ofta med att mannen talar om för kvinnan hur mycket han tycker om henne och hur viktigt det är för honom att de är tillsammans, bara de två. Kvinnan blir ofta smickrad av uppvaktningen och hon vill ju också att de ska vara tillsammans, bara de två. Så kvinnan börjar avstå från att träffa sina vänner och sin familj.
Processen fortsätter ofta med att mannen börjar komma och hämta sin fru/flickvän så fort hon har varit hemifrån på någon aktivitet. Ofta kommer han och hämtar henne från jobbet. Detta kan uppfattas som att mannen bryr sig om henne och det är inte ovanligt att andra fäller kommentarer som: Du är allt bra lycklig som har en så omtänksam och snäll man!
Det är precis så som kvinnan fortfarande uppfattar mannen. Men detta är början till en isolering som han har kontrollen över.
Efter ett tag har det gått så långt att kvinnan inte har några vänner kvar och knappt någon kontakt med sin familj. Mannen börjar kontrollera hennes telefonsamtal och hon får inte gå ut när hon vill. Allt vad kvinnan gör, gör hon för att vara mannen till lags och för att inte reta upp honom/göra honom arg. All hennes kraft och energi går åt till att anpassa sig så att han inte ska bli irriterad på henne.
Det är nu slagen börjar komma, om de inte redan kommit.
När första slaget kommer skyller han ofta på missförstånd. Kvinnan chockas, mannen ångrar sig och lovar att det aldrig mer ska ske. Kvinnan förlåter honom. I detta skede anser hon ofta fortfarande att det är mannens fel. När första slaget väl har kommit brukar de fortsätta. Och snart dröjer det allt kortare tid mellan slagen.
Till bilden hör ofta att mannen börjar vara elak på andra sätt. Han säger att hon är ful, dum i huvudet, inte kan laga ordentlig mat, är en dålig mamma, aldrig kommer att klara att plugga eller jobba… Han kan komma hem och bli ursinnig över att inte få den mat han vill ha, och kanske tvinga kvinnan att laga denna mat. När den sedan är färdig vägrar han att äta den. Mannen använder ofta barnen, om de har några, för att få kvinnan att känna skuld.
Mannen växlar mellan värme och våld vilket gör att kvinnan inte släpper hoppet om att han ska ändra sig till det bättre. Ena dagen är han kärleksfull, andra dagen slår han.
I takt med att isoleringen ökar blir mannen den enda person kvinnan har kvar. Den bild han säger att han har av henne blir den bild hon får av sig själv.
Misshandeln blir värre och sker oftare. Ofta slutar den med samlag, som egentligen är en våldtäkt. Kvinnan går med på det för då blir han lugn. Mannens kontroll över kvinnan är total. Kvar, på en pytteliten del av sin planhalva, är en kvinna helt utan självförtroende. Hon är mycket trött, helt psykiskt utmattad.
Kanske finns det familj och vänner kvar som undrar varför hon inte bara lämnar honom. Men när normaliseringsprocessen har gått så här långt är det inte så lätt. Ofta tror kvinnan på det mannen säger; att hon är ful, värdelös och inte förtjänar något bättre än det han erbjuder.
Känner du någon som har det som i berättelsen ovan, eller har du det så själv? Vänd dig till en tjejjour eller kvinnojour. På kvinnojourerna finns ofta skyddade boenden.
Författare: Tjejjouren Miranda
Låt oss se ett förhållande som en fotbollsplan. I början av förhållandet har mannen och kvinnan varsin planhalva. I ett sunt förhållande respekterar man varandra och spelar tillsammans fram och tillbaka över planhalvorna.
Men i vissa förhållanden nöjer sig inte mannen med sin planhalva. Han vill ha full kontroll över sitt hem och sin flickvän. Därför tar han över mer och mer av kvinnans planhalva tills bara en liten, liten ruta återstår i ett hörn. I denna lilla ruta ryms det självförtroende, den självrespekt och den självkänsla som kvinnan har kvar.
Processen inleds ofta med att mannen talar om för kvinnan hur mycket han tycker om henne och hur viktigt det är för honom att de är tillsammans, bara de två. Kvinnan blir ofta smickrad av uppvaktningen och hon vill ju också att de ska vara tillsammans, bara de två. Så kvinnan börjar avstå från att träffa sina vänner och sin familj.
Processen fortsätter ofta med att mannen börjar komma och hämta sin fru/flickvän så fort hon har varit hemifrån på någon aktivitet. Ofta kommer han och hämtar henne från jobbet. Detta kan uppfattas som att mannen bryr sig om henne och det är inte ovanligt att andra fäller kommentarer som: Du är allt bra lycklig som har en så omtänksam och snäll man!
Det är precis så som kvinnan fortfarande uppfattar mannen. Men detta är början till en isolering som han har kontrollen över.
Efter ett tag har det gått så långt att kvinnan inte har några vänner kvar och knappt någon kontakt med sin familj. Mannen börjar kontrollera hennes telefonsamtal och hon får inte gå ut när hon vill. Allt vad kvinnan gör, gör hon för att vara mannen till lags och för att inte reta upp honom/göra honom arg. All hennes kraft och energi går åt till att anpassa sig så att han inte ska bli irriterad på henne.
Det är nu slagen börjar komma, om de inte redan kommit.
När första slaget kommer skyller han ofta på missförstånd. Kvinnan chockas, mannen ångrar sig och lovar att det aldrig mer ska ske. Kvinnan förlåter honom. I detta skede anser hon ofta fortfarande att det är mannens fel. När första slaget väl har kommit brukar de fortsätta. Och snart dröjer det allt kortare tid mellan slagen.
Till bilden hör ofta att mannen börjar vara elak på andra sätt. Han säger att hon är ful, dum i huvudet, inte kan laga ordentlig mat, är en dålig mamma, aldrig kommer att klara att plugga eller jobba… Han kan komma hem och bli ursinnig över att inte få den mat han vill ha, och kanske tvinga kvinnan att laga denna mat. När den sedan är färdig vägrar han att äta den. Mannen använder ofta barnen, om de har några, för att få kvinnan att känna skuld.
Mannen växlar mellan värme och våld vilket gör att kvinnan inte släpper hoppet om att han ska ändra sig till det bättre. Ena dagen är han kärleksfull, andra dagen slår han.
I takt med att isoleringen ökar blir mannen den enda person kvinnan har kvar. Den bild han säger att han har av henne blir den bild hon får av sig själv.
Misshandeln blir värre och sker oftare. Ofta slutar den med samlag, som egentligen är en våldtäkt. Kvinnan går med på det för då blir han lugn. Mannens kontroll över kvinnan är total. Kvar, på en pytteliten del av sin planhalva, är en kvinna helt utan självförtroende. Hon är mycket trött, helt psykiskt utmattad.
Kanske finns det familj och vänner kvar som undrar varför hon inte bara lämnar honom. Men när normaliseringsprocessen har gått så här långt är det inte så lätt. Ofta tror kvinnan på det mannen säger; att hon är ful, värdelös och inte förtjänar något bättre än det han erbjuder.
Känner du någon som har det som i berättelsen ovan, eller har du det så själv? Vänd dig till en tjejjour eller kvinnojour. På kvinnojourerna finns ofta skyddade boenden.
Författare: Tjejjouren Miranda
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)